Magkänslan

Återigen måndag, men tyvärr en riktigt tråkig sådan. Ute är det storm och det både snöar och regnar om vartannat, med andra ord inte speciellt uppiggande.. Men det är bara att göra det bästa av situationen och här hemma har jag startat om på de virkade sockorna jag började med igår. Ibland hatar jag att jag virkar så hårt, vilket i det här fallet gjorde så att jag inte fick upp sockorna över hälen, de var alldeles för små! Hade kommit så långt och var precis på väg att avsluta hälpartiet, och så var det dags att repa upp allt. Nu sitter jag och svär över dem, så det kanske blir en annan modell istället för de jag påbörjade.

En annan sak jag däremot blev väldigt nöjd över, är min virkade kjol. Blev klar med den i fredags och kunde därför ha den på mig då vi var ute och ölade :)

2015-02-23 11.35.04Så himla nöjd, va!! :) Den är inte bara snygg, utan även väldigt varm och go :)

Som sagt, i fredags träffade jag E och hennes vänner ute på några välförtjänta öl. Hade tidigare på dagen fått reda på att jag inte fick jobbet som jag intervjuades för två gånger. Så det var lite surt.

Men där kommer jag då in på magkänslan. Jag har alltid varit ganska så övertygad om att min magkänsla ”talar” sanning, övervägande gånger iallafall. Då jag kom från intervjun så var jag absolut inte helt övertygad om att jobbet skulle bli mitt, det är väl att ta i lite, men jag kände ändå att jag hade stor chans att få det. Men där visade det sig att min magkänsla hade fel.
Har i ett annat sammanhang precis fått erfara det samma, någonting som jag har känt som en positiv magkänsla, har bevisat motsatsen. Men å andra sidan, saker och ting blir inte alltid som man tänkt sig, och ibland kan man inte ens styra hur resultatet ska bli.

Idag ska jag pigga upp mig genom att virka, se någon tv-serie och baka bröd, så det så! :) Inga bittra miner här, livet fortsätter och möjligheter kommer att fortsätta trilla in.

Önskar er alla en härlig start på veckan, och jag håller tummarna för att ni inte behöver ha samma oväder som vi har ♥

2015-02-23 09.09.18

Som sagt…

 

Hemma!

I Lördags så kom jag och Pellan tillbaka hem till Göteborg, men det var nog en av de ”längsta” hemresorna någonsin. Det SPÖregnade i stort sett hela vägen. Maxhastigheten mellan Norrköping och Linköping låg nog på 80 km/h, för fortare än så gick det inte att köra eftersom jag inte hade svårt att se vägen framför mig. Men lika bra att ta det lugnt! Och hem kom vi ju, som tur var :)

På kvällen hade vi kräftskiva i föreningen, så vi köpte med oss lite räkor, gjorde en vitlökssås och satte oss i en hög med grannar i ett partytält. Det är så himla trevligt att träffas så där, för oftast springer man mest förbi varandra, kanske stannar en stund och pratar, men att sitta ner sådär är sällan det händer. Sedan kommer hösten och vintern och alla går i ide och träffas först då våren kommer igen.

Det bästa med den kvällen var dock att se Pellan och pappan vara tillsammans igen efter tre veckor isär, det är så mycket kärlek ♥

SONY DSC

 

Idag har jag och skruttet varit till sjukhuset och hämtat en ny rullstol till henne, den förra fick vi ju lämna kvar i Nyköping då vi åkte. Men imorgon är hon redo för att komma tillbaka till förskolan igen, även om det bara blir ett par timmar. Jag kommer att vara med henne där för att se till att både hon och pedagogerna får vänja sig lite vid det faktum att hon inte klarar av att ta sig fram själv – och har en rullstol med sig. Men jag tror att det kommer gå kanon, vi har ju verkligen fått bevis på att det är en liten kämpe vi har, så det blir nog inga problem alls!

Nu ska vi fixa och dona lite här hemma, men jag ska försöka skriva lite senare och berätta mer om det möte jag var på i fredags ;)

Ha en fortsatt fin dag! ♥